Galet trött

Jag är obotligt trött men måste ändå plugga. Har ett seminarie imorn där vi ska göra nått liknande en parodi på första världskriget. Måste skriva rent manuset, annars har jag inte en aning om vad jag ska säga imorn. Men tror det komemr bli bra iaf, är rädd för att jag kommer att skratta ihjäl mig mot slutet av scenerna.

Jag måste lära mig att somna tidigare och idag känns som ett ypperligt tillfälle att öva på. Sov tre timmar i natt eller nått. Låg uppe i djupa diskussioner och annat prat framåt halv fyra och var sen tvungen att gå upp vid halv sju för då skulle Henke jobba och jag till Campus. Jag förstår inte varför vi måste prata hela nätterna? Har vi ingen bättre tid att prata på? Min mamma menar dock att vi pratar JÄMT och "kan inte förstå hur vi orkar prata med varandra hela dagarna". Hon är avundsjuk. Jag är säker.

Imorn ska både hon och pappa gå ut. Men tro inte för den sakens skull att dom ska till samma ställe. Neeej då! Hon till ett och han till ett annat. Jag förstår mig ärligt talat inte på deras förhållande. Nu ska dom ju ha skilda sovrum med. Jösses!

Nu orkar jag inte vänta längre. Vill flytta nu och helst på en minut så det är klart sen. Skulle gärna flyttat idag för att slipp mina förmodligen väldigt-runda-under-fötterna-föräldrar som kommer ringa och härja om skjuts imorn och sen tvinga mig att spela nån dålig musik på högsta volym, laga mat när dom kommer hem, prata med katterna och slå i luckor och skåp. Allt det där står förresten min pappa för. Han skulle kunna väcka vem som helst när han kom hem om nätterna. Till och med Henrik och det måste va sensation!

Nu skriva rent det där och sen sova innan jag somna här.
Sov gott!

Kärlek är inte att hitta någon man kan leva med.
Kärlek är att hitta någon man inte kan leva utan.
Jag har hittat honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback