Året 2007
Det var ett bra år! Ett riktigt bra år till och med. Det första minnet jag har av året är när jag, Emelie och ägget står på teaterbaren halv tre på natten och delar en flaska vin. Efter det blev det en lång vandring mot statoil bara för att Emelie promt skulle ha en korv (den hade hon ju dock ändå ingen aning om att vi ätit dagen efter). Vägen hem sen är lite av en dimma. Vi hade ett stop i en trappuppgång, sen tappade jag bort Emelie i Karlshov och senare min ena klack i leran i Pryssgården. Det var vår nyårnatt.
Den 4 januari är ett datum att minnas. Kanske det datumet som ändrade hela mitt liv. Vad vet jag? Det var iaf en rolig förfest hos Mackan tills vi gick vidare till otten. Otten var en höjdare den kvällen. Det var små tevliga stunder med Henke i soffan tills jag mit klantarsle travar iväg med ägget påväg hem till honom för att se på film. Elakt nog hade jag inte tänkt stanna men jag ville inte göra honom ledsen. Smart tänkt, eller?
TUR är väl att räddningspatrullen finns! På Henkes begäran lyckades Emelie leta reda på mig mitt på Kungsgatan och stoppa mig från mina lustiga planer. Det vär även då uttrycket "jag måste gå hem för jag har en pyjamasvän" skapades. Emelie hade nämligen pyjamasbyxor, stövlar och mackans jacka på sig. Ytterst sexigt!
Jag tjöt över mina dumma idéer och pyjamasvännen stod så snällt och titttade på innan hon envist menade att "vi ska gå hem till mackan nu!"
När hon väl fått mig till andra sidan gatan (där jag egentligen ville vara) tog Henke mig under sin arm och stövlade hemåt samtidigt som jag menade att han var störd som var ute och letade efter mig mitt i natten. Det var dock ett av hans bästa beslut nånsin. Natten spenderades i Mackans soffa, trångt och mysigt.
Den fjärde januari var verkligen början till nått riktigt bra!
Några veckor senare bar det av på ålandskryssning. Jag har dock itne så mycket att meddela om denna resa eftersom jag mest såg väggarna på hytten. Men det var trevligt!
Den 27:e januari startades en annan tradition. Pulka-vm i yxbackan ala Nina och Emelie. Jag skapade mig årets största blåmärke och slog mig halvt medvetslös, men jag kom ner i en bit. Vilken seger!
I februari gjorde jag mitt första besök i västervik och det skulle bli många fler. Det var iaf en riktigt rolig torsd-sön och jag var gladare än nånsin. Det var även första gången jag träffade Mange.
I mars var det 20-års helg icg kalas för Emelie vilket blev en riktigt lyckad tillställning. Vi hade lyckats lura i henne att hon skulle va borta med sin föräldrar hela henens 20-årsdag och hon var måttligt road, men istället kom vi och kidnappade henne och sen var kalaset ett faktum.
Början av april saknar minnen men slutet, sen sista helgen närmre bestämt var det kalas hos Tobbes föräldrar i Västervik. Det var rlktigt lyckat och hade och Ida hade en riktig västerviksfylla där vi lurade av bartendern alla shots han kunde hitta. Harpe fastnade i en stol på Corner och jag däckade åt fel håll i Henkes säng och vaknade kl 7 utan minne.
Den 5:e maj. BOM! Tårar.
Hela min värld rasade och jag var helt säker på att den inte skulle kunna byggas upp igen. Det höll den inte på att göra heller om det inte hade varit för Emelie. Du var en pärla då hjärtat (och är fortfarande)! Det var tokiga kvällar i åby med linbanor och försök till nakenbad. Även en Björn Borg attack.
16 maj. Västervik.
Det var "Putte" (min och emelies sommarbil) och markolioo på radion. Solen sken och jag var asnervös. Det var grillfest hos Henke.
Vet inte varför jag åkte dit. Det var väl ett hopp om att kunna bygga upp det som inte fanns. Ett hopp om att sluta gråta.
Det var iaf en natt jag aldrig glömmer, nånsin. Det var den mest ärliga och nära natt jag varit med om. Många frågor fick svar. Men inte den frågan jag ville och jag hade inte kraft att ta tag i den.
Resten av maj bestod av tårar och tfnsamtal tills jag tills sist insåg att jag måste ta tag i mig själv och bygga upp ett eget liv igen.
Juni. Midsommarafton.
Jag hade äntligen börjat ta mig samman och kunna le igen. Putte tog mig och Emelie ut till Torp där det som vanlgit var midsommarfest hos Johan Carvelid. Det var mitt första möte med Elias på ett bra tag, men det skulle komma att bli flera inom en snar framtid. Midsommarafton och midsommardagen i arkösund var iaf en toppenhelg på 2007.
Sedan bestod Juni av båtturer med oflyt, en MASSA besök på vikbolandet och många trevlig återseenden sen gammalt.
Juli trevade på i samma mönster. Vibolandet stod på tapeten, och aquagolf. Det hann vi med ett par vändor. Henke och Thomas kom upp till Norrköping över en dag och vi hann med en fika.
BOM!
Mitt liv slogs i spillror igen. Men den här gången lyckades jag tränga undan det bättre.
Juli bjöd även på en resa till öland, och vilken jäkla resa det blev. Höjdpunkten på året, helt klart (iaf när det gäller nöjen)! Jag, Emelie och Tobbe på öland. Fan så roligt vi hade. Det går inte att beskriva!
Den 12:e augusti blev ett annat datum att minnas. Det var kräftskiva hos Siglands med trevliga återseenden. Mackan var även påväg hem från sin vistelse vid loftahammar och hade med sig Henke. Efter ett par timmar på kräftskivan tvingade Emelie och Ida in mig i en taxi trots protester.
Väl uppe hos Mackan blev jag galet nervös och började inse ett och annat. Sen kom attacken. Jag bröt ihop och hade en utläggning för Emelie och Ida om kärlek och killar.
Attacken med ida och Emelie övergick till en attack/diskussion tillsammans med Henke medan de andra gick ner på krogen. Vid halv tre efter en lång diskussion gick vi ner till stan och mötte mackan och sen fick jag sällskap hem. Sällskapet stannade över natten och dagen efter blev det spel uppe hos mackan och ett konstigt adjö som jag inte visste vad det betydde. Under vekcan blev det tfnsamtal och fler och fler bitar som föll på plats.
En tisdag begav vi oss ut på nya äventyr, jag, emelie och mackan. I en gammal toyota åkte vi ner mit valdemarsvik för att umgås med fagge och hans kompis. En riktigt trevlig tillställning med grill, spel, sprit och prat. Dock var vi mitt ute i ingenstans så det gick att nå någon och ingen kunde nå oss.
Jag fick dock ett sms som lappade ihop stora delar av mitt liv.
Helgen efter åkte vi i trion ner till loftahammar för att gå på kräftskiva. På bussen får jag dock ett otäckt samtal av hneke där han säger att fille får hämta mig och Emelie vid bussen eftersom dom är påväg till sjukhuset..sen bröts det. Fille plockade iaf upp oss och så åkte vi ut till hula och lämnade väskor, sen vidare till kalaset. Efter viss väntan fick vi reda på att det var thomas som var det olycklige och det skulle senare visa sig att han brutit båda sina armar. Stackarn! Han såg ut som ett paket.
Emelie åkte till västervik och jag stannade på hula och inväntade den skadade och hans sällskap.
September bjöd på fler loftahammar/västerviks besök och lustiga påhitt på campus med diverse fårhagsbesök.
Oktober måste ha varit en tråkig månad för jag har inget spec minne av det.
November blev en "leta bostadsmånad" och det sprangs på visningar hot och dit på Henkes begäran innan jag till sist hittade mitt paradis. Tog med mig Mackan på en visning på st:pergatan och konstaterade snabbt att "här ska jag bo"! söndagen efter åkte Henke med upp från västervik och han konstaterade samma sak.
Dec har varit en måndag av målarfärg, möbler, ikea och flytt och avslutades i en ganska ombodd lägenhet med trevligt sällskap och trerättermiddag! Riktigt lyckat om man bortser från vissa småsaker, huvudvärk och sönderbrända strumpbyxor av smällare.
Den 4 januari är ett datum att minnas. Kanske det datumet som ändrade hela mitt liv. Vad vet jag? Det var iaf en rolig förfest hos Mackan tills vi gick vidare till otten. Otten var en höjdare den kvällen. Det var små tevliga stunder med Henke i soffan tills jag mit klantarsle travar iväg med ägget påväg hem till honom för att se på film. Elakt nog hade jag inte tänkt stanna men jag ville inte göra honom ledsen. Smart tänkt, eller?
TUR är väl att räddningspatrullen finns! På Henkes begäran lyckades Emelie leta reda på mig mitt på Kungsgatan och stoppa mig från mina lustiga planer. Det vär även då uttrycket "jag måste gå hem för jag har en pyjamasvän" skapades. Emelie hade nämligen pyjamasbyxor, stövlar och mackans jacka på sig. Ytterst sexigt!
Jag tjöt över mina dumma idéer och pyjamasvännen stod så snällt och titttade på innan hon envist menade att "vi ska gå hem till mackan nu!"
När hon väl fått mig till andra sidan gatan (där jag egentligen ville vara) tog Henke mig under sin arm och stövlade hemåt samtidigt som jag menade att han var störd som var ute och letade efter mig mitt i natten. Det var dock ett av hans bästa beslut nånsin. Natten spenderades i Mackans soffa, trångt och mysigt.
Den fjärde januari var verkligen början till nått riktigt bra!
Några veckor senare bar det av på ålandskryssning. Jag har dock itne så mycket att meddela om denna resa eftersom jag mest såg väggarna på hytten. Men det var trevligt!
Den 27:e januari startades en annan tradition. Pulka-vm i yxbackan ala Nina och Emelie. Jag skapade mig årets största blåmärke och slog mig halvt medvetslös, men jag kom ner i en bit. Vilken seger!
I februari gjorde jag mitt första besök i västervik och det skulle bli många fler. Det var iaf en riktigt rolig torsd-sön och jag var gladare än nånsin. Det var även första gången jag träffade Mange.
I mars var det 20-års helg icg kalas för Emelie vilket blev en riktigt lyckad tillställning. Vi hade lyckats lura i henne att hon skulle va borta med sin föräldrar hela henens 20-årsdag och hon var måttligt road, men istället kom vi och kidnappade henne och sen var kalaset ett faktum.
Början av april saknar minnen men slutet, sen sista helgen närmre bestämt var det kalas hos Tobbes föräldrar i Västervik. Det var rlktigt lyckat och hade och Ida hade en riktig västerviksfylla där vi lurade av bartendern alla shots han kunde hitta. Harpe fastnade i en stol på Corner och jag däckade åt fel håll i Henkes säng och vaknade kl 7 utan minne.
Den 5:e maj. BOM! Tårar.
Hela min värld rasade och jag var helt säker på att den inte skulle kunna byggas upp igen. Det höll den inte på att göra heller om det inte hade varit för Emelie. Du var en pärla då hjärtat (och är fortfarande)! Det var tokiga kvällar i åby med linbanor och försök till nakenbad. Även en Björn Borg attack.
16 maj. Västervik.
Det var "Putte" (min och emelies sommarbil) och markolioo på radion. Solen sken och jag var asnervös. Det var grillfest hos Henke.
Vet inte varför jag åkte dit. Det var väl ett hopp om att kunna bygga upp det som inte fanns. Ett hopp om att sluta gråta.
Det var iaf en natt jag aldrig glömmer, nånsin. Det var den mest ärliga och nära natt jag varit med om. Många frågor fick svar. Men inte den frågan jag ville och jag hade inte kraft att ta tag i den.
Resten av maj bestod av tårar och tfnsamtal tills jag tills sist insåg att jag måste ta tag i mig själv och bygga upp ett eget liv igen.
Juni. Midsommarafton.
Jag hade äntligen börjat ta mig samman och kunna le igen. Putte tog mig och Emelie ut till Torp där det som vanlgit var midsommarfest hos Johan Carvelid. Det var mitt första möte med Elias på ett bra tag, men det skulle komma att bli flera inom en snar framtid. Midsommarafton och midsommardagen i arkösund var iaf en toppenhelg på 2007.
Sedan bestod Juni av båtturer med oflyt, en MASSA besök på vikbolandet och många trevlig återseenden sen gammalt.
Juli trevade på i samma mönster. Vibolandet stod på tapeten, och aquagolf. Det hann vi med ett par vändor. Henke och Thomas kom upp till Norrköping över en dag och vi hann med en fika.
BOM!
Mitt liv slogs i spillror igen. Men den här gången lyckades jag tränga undan det bättre.
Juli bjöd även på en resa till öland, och vilken jäkla resa det blev. Höjdpunkten på året, helt klart (iaf när det gäller nöjen)! Jag, Emelie och Tobbe på öland. Fan så roligt vi hade. Det går inte att beskriva!
Den 12:e augusti blev ett annat datum att minnas. Det var kräftskiva hos Siglands med trevliga återseenden. Mackan var även påväg hem från sin vistelse vid loftahammar och hade med sig Henke. Efter ett par timmar på kräftskivan tvingade Emelie och Ida in mig i en taxi trots protester.
Väl uppe hos Mackan blev jag galet nervös och började inse ett och annat. Sen kom attacken. Jag bröt ihop och hade en utläggning för Emelie och Ida om kärlek och killar.
Attacken med ida och Emelie övergick till en attack/diskussion tillsammans med Henke medan de andra gick ner på krogen. Vid halv tre efter en lång diskussion gick vi ner till stan och mötte mackan och sen fick jag sällskap hem. Sällskapet stannade över natten och dagen efter blev det spel uppe hos mackan och ett konstigt adjö som jag inte visste vad det betydde. Under vekcan blev det tfnsamtal och fler och fler bitar som föll på plats.
En tisdag begav vi oss ut på nya äventyr, jag, emelie och mackan. I en gammal toyota åkte vi ner mit valdemarsvik för att umgås med fagge och hans kompis. En riktigt trevlig tillställning med grill, spel, sprit och prat. Dock var vi mitt ute i ingenstans så det gick att nå någon och ingen kunde nå oss.
Jag fick dock ett sms som lappade ihop stora delar av mitt liv.
Helgen efter åkte vi i trion ner till loftahammar för att gå på kräftskiva. På bussen får jag dock ett otäckt samtal av hneke där han säger att fille får hämta mig och Emelie vid bussen eftersom dom är påväg till sjukhuset..sen bröts det. Fille plockade iaf upp oss och så åkte vi ut till hula och lämnade väskor, sen vidare till kalaset. Efter viss väntan fick vi reda på att det var thomas som var det olycklige och det skulle senare visa sig att han brutit båda sina armar. Stackarn! Han såg ut som ett paket.
Emelie åkte till västervik och jag stannade på hula och inväntade den skadade och hans sällskap.
September bjöd på fler loftahammar/västerviks besök och lustiga påhitt på campus med diverse fårhagsbesök.
Oktober måste ha varit en tråkig månad för jag har inget spec minne av det.
November blev en "leta bostadsmånad" och det sprangs på visningar hot och dit på Henkes begäran innan jag till sist hittade mitt paradis. Tog med mig Mackan på en visning på st:pergatan och konstaterade snabbt att "här ska jag bo"! söndagen efter åkte Henke med upp från västervik och han konstaterade samma sak.
Dec har varit en måndag av målarfärg, möbler, ikea och flytt och avslutades i en ganska ombodd lägenhet med trevligt sällskap och trerättermiddag! Riktigt lyckat om man bortser från vissa småsaker, huvudvärk och sönderbrända strumpbyxor av smällare.
Kommentarer
Trackback