Spänning
Igår skrev jag ett långt inlägg som sedan försvann vid publicering. Tack så mycket blogg.se, verkligen tack!
So here we go again...
Igår var det jobb på Jönsbergska. Kändes som jag inte stått inför en klass på evigheter, men det tog inte lång tid så var man inne i gemet igen. Fick massa mer tider, ska jobba idag, hela nästa vecka och två dagar i veckan efter. Sen kanske det fanns ännu mer jobb. KANON! Min plånbok ler sitt bredaste leende!
Jag log dock inte så brett när min kära mor igår kläckte ur sig: "Men du är ju gråhårig! Frida, titta!" Jag tittatde då på Frida med mina finaste rådjursögon för lite medlidande, mend det blev det inget av med. Istället sa hon: "Jaa, faktiskt så är du det.." Haha, tack Frida! Det blir inget medlidande för din del från min sida nån mer gång iaf:P
Inte nog med att jag är gråhårig, jag ser ut som ET när jag går med. Sexigt om du frågar mig...
Ida och jag var på Step i söndags och den lilla träningsvärken i vaderna verkar inte vilja ge med sig, Den har även bidragit till mina alldeles för korta vader så jag inte kan gå som folk.
Ikväll blir det dock AE + styrka vad dom små vaderna än säger.
Kunde inte rida går heller, men hästen fick sig en omgång som heter duga ändå. Vi frågade Sandra Sehlin om hon ville rida eftersom varken jag, Sandra eller Becka kunde. Man har ju en del kvar att lära innan man är i klass med Sandra... Så sjukt duktig hon är! Och vad fin hästen blev. I´m impressed! Efter att ha ridit i ca 20 minuter gjorde han klockrena byten i vart tredje, piaff och passage som om han inte gjort nått annat i hela sitt liv. Med tanke på att han bara varit igång i en och en helv månad efter sin fem månaders långa vila så tappade jag bokstavligt talat hakan! Men nu har man ju lite mer att rida för. Sandra erbjöd sig även att hjälpa oss. Det tas tacksamt emot!=)
Snygg entré gjorde jag på stallet igår med. Körde väl sådär lagom fort som jag alltid gör och for in på stallplanen. När jag satte foten på bromsen kunde jag dock konstatera att bilen stannar INTE!!! Såg den ensamma lyktstolpen på planen komma närmre och närmre..Började blunda och räkna på vad en ny front kostar samt hur ont smällen kommer göra. Gissa om jag sjönk ihop en del av lättnad när bilen stannade två centimeter innan stolpen. Kröp ur bilen där Sandra stod vettskrämd och frågade: "Såg du inte att det var isagata? Det går knappt att gå!!" Nej, jag gjorde visst inte det...Haha!
Tur ska man ha ibland!
Idag fick vi fattiga studenter pengar! Tack för det! Dock försvann dom ju ganska fort igen efter att ha betelat tillbaka alla skulder man dragit på sig för att kunna levt föregående månad...
Nu göra mig vacker så jag inte skrämmer några barn.
So here we go again...
Igår var det jobb på Jönsbergska. Kändes som jag inte stått inför en klass på evigheter, men det tog inte lång tid så var man inne i gemet igen. Fick massa mer tider, ska jobba idag, hela nästa vecka och två dagar i veckan efter. Sen kanske det fanns ännu mer jobb. KANON! Min plånbok ler sitt bredaste leende!
Jag log dock inte så brett när min kära mor igår kläckte ur sig: "Men du är ju gråhårig! Frida, titta!" Jag tittatde då på Frida med mina finaste rådjursögon för lite medlidande, mend det blev det inget av med. Istället sa hon: "Jaa, faktiskt så är du det.." Haha, tack Frida! Det blir inget medlidande för din del från min sida nån mer gång iaf:P
Inte nog med att jag är gråhårig, jag ser ut som ET när jag går med. Sexigt om du frågar mig...
Ida och jag var på Step i söndags och den lilla träningsvärken i vaderna verkar inte vilja ge med sig, Den har även bidragit till mina alldeles för korta vader så jag inte kan gå som folk.
Ikväll blir det dock AE + styrka vad dom små vaderna än säger.
Kunde inte rida går heller, men hästen fick sig en omgång som heter duga ändå. Vi frågade Sandra Sehlin om hon ville rida eftersom varken jag, Sandra eller Becka kunde. Man har ju en del kvar att lära innan man är i klass med Sandra... Så sjukt duktig hon är! Och vad fin hästen blev. I´m impressed! Efter att ha ridit i ca 20 minuter gjorde han klockrena byten i vart tredje, piaff och passage som om han inte gjort nått annat i hela sitt liv. Med tanke på att han bara varit igång i en och en helv månad efter sin fem månaders långa vila så tappade jag bokstavligt talat hakan! Men nu har man ju lite mer att rida för. Sandra erbjöd sig även att hjälpa oss. Det tas tacksamt emot!=)
Snygg entré gjorde jag på stallet igår med. Körde väl sådär lagom fort som jag alltid gör och for in på stallplanen. När jag satte foten på bromsen kunde jag dock konstatera att bilen stannar INTE!!! Såg den ensamma lyktstolpen på planen komma närmre och närmre..Började blunda och räkna på vad en ny front kostar samt hur ont smällen kommer göra. Gissa om jag sjönk ihop en del av lättnad när bilen stannade två centimeter innan stolpen. Kröp ur bilen där Sandra stod vettskrämd och frågade: "Såg du inte att det var isagata? Det går knappt att gå!!" Nej, jag gjorde visst inte det...Haha!
Tur ska man ha ibland!
Idag fick vi fattiga studenter pengar! Tack för det! Dock försvann dom ju ganska fort igen efter att ha betelat tillbaka alla skulder man dragit på sig för att kunna levt föregående månad...
Nu göra mig vacker så jag inte skrämmer några barn.
Kommentarer
Trackback